150kg

Ibland har jag funderat och fasat över att jag i framtiden kanske kommer att sluta som en ensam, bitter 40-åring som sitter och smuttar på dry martinis på tisdagsförmiddagar och grämer mig över min förlorade ungdom som jag vid det laget insett att inte ens Jabu'she kan rädda och förbannar mig över att jag aldrig hittade honom med stort H eller skaffade barn, eller såg världen, eller utbildade mig, eller...ja, ni fattar. Ungefär som en av kvinnorna i Desperate Housewives, fast minus wife...och kanske minus house också, egentligen är det nog bara det där med alkoholdrickandet mitt i veckan som vi kommer att ha gemensamt.

Men när jag var som mest deppig och bitter dök han upp! (Ni kanske la märke till att han inte förärades med något stort H, detta är medvetet) Ali, en 55-årig turk som brukar vara och spela bingo hos mig friade i helgen. Om det inte vore för att han har varit inlagd på psyket och kör EU-moppe året runt med Sveriges fulaste störtkruka på sig så hade jag nästan blivit smickrad.

Skulle jag trots allt sitta salongsberusad på en veranda om 20 år så är jag ju iaf medveten om att jag har en back-up, som vid det laget är 75 och förmodligen impotent lagom till bröllopsnatten. "MARRRRRRIIIIA, visska gifta åss!!"

///
Maar.